Startsida

fredag 29 september 2017

Vägval

Just nu känns min hjärna som på bilden. Kraschad lite enklare beskrivet. Jag vet att man ska leva nu och inte planera så mycket inför framtiden. Men att kunna tänka att så här gör vi med huslånen, semesterfirandet, husrenovering,pensionsplanering, trädgårdsdrömmar....osv kan nog rabbla upp en himla massa. Sedan tar drömmar, planering och framtidstro - tvärstopp. Det gjorde det för mig den 30 april i år då gubben råkade ut för en olycka.  Med tiden fick jag lära mig att tänka om, drömma på annat sätt och ta en annan väg. Det tog ett tag så accepterade jag det. OK - vi kanske inte kan göra vissa saker utan får väl fixa till det mysigt hemma. FINE! Då kommer nästa käftsmäll och ändå värre än den första. Nu tog det tvär stopp. Jag inser att jag inte mäktar med detta hus med allt jobb som det innebär. Huset måste ju underhållas och även trädgården. Därav blir jag tvungen att tänka om. Jag måste flytta. När jag berättar det för människor som jag träffat blev det många olika reaktioner. "Kan du inte be någon granne hjälpa dig med snöskottning, gräsklippning och häckklippning?" "Det är väl synd ni som bor så bra""Du kommer aldrig att trivas i lägenhet".....människor behöver inte försöka att sätta sig in i mitt liv, de behöver inte säga så där....va fan tror dom att de känns för mig att behöva ta över min gubben drömmar, styra vårat liv utan att ta hänsyn till vad han vill, vad han kan eller vad han drömmer om? Det räcker som det är.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

1 kommentar:

  1. vi finns här alltid! <3 Tobbe säger också att vill ni ha hjälp så hör av er! <3

    SvaraRadera