Startsida

onsdag 24 februari 2016

En sak i taget

Efter helgens LCHF kryssning är det vissa saker som fastnar i huvudet. Bland annat att HalvaLindha sa att ta en sak i taget. Vilket har hjälpt henne att inte skynda i livet. Det tog dock 18 månader för henne att komma ner till hennes målvikt. Alltså 18 månader är ingenting. Sedan har även My´s ord om " en kvart " till sats sig fast i huvudet. Hon prickade av varje kvart som hon klarade av sitt liv som LCHF:ar i början. Små mål, planering och belöningssystem - det är ju så det gäller i hela sitt liv. Jag tänker på hur jag fungerar med till exempel med att spara till något - då gör jag ju en budget. Till slut så går det ju att uppnå sitt mål. ENKELT!
Men något som är farligt i mitt liv är just BOKREA. Jag har en passion till böcker - av alla dess slag och tidningar. Alltså detta är en stor last för mig. Oj den boken måste jag köpa, den vill jag läsa, den var billig och den som jag har velat haft så länge. Med några tryck så har jag kammat hem närmare 30 böcker och är dryga 2000 kr fattigare i plånboken. MEN hur tänkte jag nu? Finns det inte bättre sätt att lägga pengarna på? som att införskaffa nya kläder, nya riktiga solglasögon, nya skor, ny jacka.......alltså en helt ny garderob. Nej då går tankarna så här i mitt huvud - det köper jag när jag gått ner i vikt......men det fungerar ju inte så. Därför har jag nu ett nytt mål i livet. Hahaha....nyfiken? Det avslöjas inte - bara för mig. Det finns inget värre än att tala om sina mål och så misslyckas man.
 
Detta är ett axplock av vad som kommer hem i min brevlåda varje månad och som växer högvis här hemma. För jag har svårt att skilja mig från dem! Precis så är det med böcker också. Högvis - men en sak är bra att pocket som jag köper och läser, försöker jag att göra mig av med så fort det går. Läser bara böcker en gång.
Måste nog skärpa mig på flera fronter vad det gäller dessa lyxsaker. Svårt är det. Men som sagt en sak i taget.
När jag letade på nätet om dessa bilder på tidningar hittade jag denna fina gäststuga.
Vilken dröm! Jag måste bli bättre på att fixa och spika. Problemet är att om jag lägger fram att jag vill ha på ett visst sätt här hemma får jag bara till svar att det är fint som det är. Så nu söker jag en projektkompis som vill hjälpa mig att spika, fixa och trixa. Dock finns det väl ingen som ställer upp på sådant eftersom det inte finns någon ersättning att dela ut.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


1 kommentar:

  1. Det går om man bara vill.. Det sitter där i huvudet... Som dom också sa =) Ja,nu jäklar ska det bara funka!!! wiiie

    SvaraRadera