Startsida

onsdag 2 januari 2013

2013


2 januai 2013 dagens namnsdag är Svea - grattis mormorängel.
År 2012 slutade inte så värst bra kan jag säga. Vi var hos gubbens syrra och skulle fira in det nya året. Men innan tolvslaget började jag må illa. Det kom som en blixt från klar himmel. Kände ingenting innan. Åt av den goda maten. Så runt 22.30 då var det bara att ta sig ut till toan som ligger i ett hus ute på gården. Sedan var det bara att krypa i säng för min del. Så tolvslaget fick jag inte se. Sedan vaknade jag runt kl 04 igen med värkande mage och då var det bara att bege sig ut igen. Inte roligt att försöka att hinna i tid när man först ska klä på sig ytterkläderna, gå som bambi på hal is och när man äntligen är på toan, då gäller det ju att verkligen vara säker på sin sak att det inte kommer mera. Det var inte roligt kan jag säga. Hoppas verkligen att jag inte smittar ner någon. Men troligtvis kommer säkert flera få det - det brukar ju smitta som en löpeld det där med magsjuka. Så efter hemkomsten fick jag nog feber. Röda ögon och stickande runt ögonen samt ville bara sova. Nog med mina sjukdommar nu.
Jag är orolig för min gubbe också. Vet inte vad det är för fel på honom. Men han kan sitta i soffan och ta det hur lungt som helst. Även där kommer en blixt från klar himmel och han får en stört blödning i näsan. Jag tror att han oroar sig för något - det kan vara allt möjligt. Det kan vara sin ortoliga värk, som bara blir värre och värre - där då jag säger åt honom att han måste på läkaren om en operation. Repartionen här hemma - t.e.x golvläggningen. Känns som om vi behöver hjälp av någon som har lagt golv tidigare och det ganska snart eftersom köket kommer snart. Det finns många som ger råd och talar om hur man ska gå till väga - men det räcker inte känns det som. I värsta fall får man ju ta en som smäller upp golvet på nolltid som hans brorsa sa om en vän. TÄNK vad enkelt det låter smäller upp det på noll tid. Det klart allt man kan är ju inget svårt. Men det som man aldrig har gjort eller ens är intresserad av det klart att det blir svårt. så är det ju med allt i livet.
Jag håller på att måla kökstaket och behöver få det klart innan helgen. Men svårt när gubbens brorsa är här och fixar toan uppe också. Han har ju med sig sin 3 åriga son som jag då passar. Han är ju jätte lätt att passa men jag ställer mig inte att måla om taket precis.
Nej nu får det vara slut på klagan - blicka framåt för det är ju den vägen som jag ska gå.
Ta vara på livet och varandra. Kram Marie

1 kommentar:

  1. usch för kräksjukan! du fick nog de av oss.. men hoppas pappa slipper de nu då:)

    SvaraRadera