Startsida

onsdag 6 januari 2010

Jobbar vi på brandkåren?

6 januari 2010 dagnes namnsdag är Kasper, Melker, Baltsar och det är trettondedag jul.
Ha ha ha...ja hemma hos oss kan man verkligen tro att någon jobbar på brandkåren i dessa dagar. Både gubben och jag eldar så att det står härliga till. För Er som inte förstår hur det är att ha spisar att elda med måste jag då komma med denna förklaring till varför rubriken är som den är. Dels så kan det ju vara svårt att få "fyr" på spisen och då ryker det gärna in lite. Sedan när man väl har fått "fyr" ska det ju stoppas in vedträ i elden och när vi öppnar lyckorna så böjer man sig liksom in i luckan och vips så har denna otroliga doft hoppat på en. Värre än ett virus kan jag säga. Men men vad gör man inte för lite värme. Vi har i alla fall varmt och gott i stugan mellan +22 till +24 grader är det i rummen. Till det ska nog tilläggas att gubben lade in sista vedträ vid 02.30 tiden i natt ...han är ju en riktig nattuggla. Sedan for han upp först i morse (ja...tididgt var det väl inte runt kl 09) och sa att han skulle elda. Jag påstod då att han skulle ligga kvar för det var ju ingen fara på taket. Eftersom vi har en sådan väderstation som man kan se i taket vad klockan är och hur många grader det är ute. Den visade ju på 16,4 garader. Så jag tänkte att jag hade väl bara missat - tecknet innan gradantalet. Men då säger gubben att han hade haft denna mottagare inne i matrummet. VA? Jag som trodde den satt ute och bara missade - tecknet. Han sa att eftersom vi inte har haft just gradantalet på väderstationen på ett tag för han har trott att den var trasig. Men tydligen var den inte det eller kanske har den vilat sig lite inne. Men nu ser vi i alla fall hur många grader det är inne.....så kryper det ner under 16 grader måste man upp och elda. Ja jag säger och det .....paradiset. Finns inte mera ord.
Min förkylning blir inte bättre heller ...nu har jag hostat, snörvlat och varit seg sedan nyårsafton. På tiden att kunna bli lite piggare tycker jag. Måste ju njuta av sista ledigheten. Börjar ju jobba igen på måndag. Det bär emot lite nu....men så är livets gång. Det finns ju de som har det värre. Tex i Polen har folk frysit ihjäl, ca 120 st människor. Varför klagar jag hela tiden på det ena eller andra. Jag måste lära mig att vara nöjd med det jag har och blicka framåt i mina drömmar. Ja drömmar ja....tänk om jag inte hade dem då skulle det vara tråkigt. Drömmarna liksom bär en framåt. Jag har jättemycket som jag skulle vilja göra och måste se till att lite blir gjort i alla fall. För livet på denna jord är ju bara en gång.
Ta vara på varandra och livet.
Kram Marie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar