tisdag 19 mars 2019

Raggarbil

När mamma kör raggarbil!
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

torsdag 14 mars 2019

Borta bra men hemma bäst

Ja hit och dit med allt. Det började med att jag inte kunde blogga från min padda ( troligen för gammal) sedan tyckte jag att det var bökigt att logga in på datorn. Blogger som jag bloggar ifrån fanns inte att ta hem som app på telefonen. Därav kände jag nej nu vill jag ha en ny blogg - en sådan där fin som alla andra bloggar har. Bytte då .....men NEJ tack.... borta bra men "hemma" bäst. Här har jag ju varit sedan 2008 och känner igen allt som jag kan göra med min blogg ( ja nästan). Så jag kommer tillbaka hit.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

lördag 2 mars 2019

Bloggen flyttad

Här hittar du mig
https://nouw.com/barndomsstaden
Marie
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 6924519662"

Vilket drömjobb

Har hittat en ny blogg att följa. Sara Wennerström i Slöinge mellan
Falkenberg och Halmstad - http://sarabakar.se/solhagastenugnsbageri/
Jag blev nyfiken efter ha läst ett reportage i tidningen Lantliv nr 2-2019
Vilket ställe och vilket drömjobb. Detta skulle jag kunna tänka mig jobba
med ett eget bageri och fik. Visar lite bilder från bageriet och hennes otroligt fina hus.
Så fint



























Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie


Nostalgi tripp

En morgonpromenad blev det i närområdet. Jag gick igenom Johannesbäcksskolans 
skolgård. Oj det kändes både glädjefyllt och sorgligt. Glädjen att skolan finns kvar
sorgligt att den var lite sliten. Dock hade mycket förändras sedan jag gick där.







Äntligen kan jag blogga från min mobil - dock inte från appen utan att logga in
på bloggen.se känns väldigt bra eftersom jag har inte kunnat göra det på ett tag.
Så det kommer mera i framtiden här nu. Tanken fanns att starta en annan blogg - men
NEJ trivs bäst här!
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

torsdag 10 januari 2019

Frustation

I går var de det årliga åldringspåfyllande dvs födelsedag för mig. Ett år närmare pensionen. Ja om jag nu hinner till den. I vilket all som helst har gubben frågar mig ett antal gånger vad jag önskar mig i present. Men jag känner att jag har det mesta jag vill ha. Men jag förstår gubbens frustation när han vill ge någonting och inte kan ta sig själv till något inköpsställe. Vilken tur att lästa dottern ringde honom och fråga om han ville ha hjälp. Han blev så himla överlycklig över det. Så han kunde ge mig en superfin bukett med tulpaner, tistel och några lukta gott kvistar. Det är å himla fint med lösa blommor tycker jag. Jag blev överlycklig och gubben också.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

torsdag 27 december 2018

Undrar vad som behövs?

Jag undrar vad som behövs igentligen när det gäller mig själv och min brottningsmatch mot sockermonstret? Jag vet att det inte är bra för hälsan att äta godis, kakor och snacks. VARFÖR gör jag det då? Det finns många faktorer att "skylla på". Men jag vet att min kropp hänger på en skör tråd just nu och kroppen har skickat ut varnings signaler. NU ÄR DET KRIG min kropp mot sockermonstret.
Jag personligen måste ge mig andra vanor med intag av föda och i rimliga mängder. Annars kommer jag inte att hålla.
Älskar dessa underbara krukor. Måste hålla koll efter flera på loppis.
Ta vara på livet och varandra.LEV NU. Kram Marie

onsdag 26 december 2018

Juldagen 2018

Den absolut bästa juldag jag kunde tänka mig blev det.
Korvgrillning samt mysbrasa, pulkarace, musikquiz och tacos.
På 72,2 kvm är det svårt att få till det utan stoll och bråk. Därav kom uteaktiviten till. Det blev så himla bra. 
I just denna backe åkte jag när jag var liten. Där ramlade jag även en gång och slog min tinning. Det var då jag fick sy vid mitt vänstra ögonbryn.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie

lördag 15 december 2018

Skulle lätt kunna ge upp

Jag vet att jag inte kan ge upp! Men jag skulle lätt kunna göra det. Vad kulle jag kunna ge upp?
Jag skulle lätt kunna bli förtidspensionär. Jag känner att jag har inte tid med mig själv längre. All min egen tid "äts upp" utav saker som måste fixas. Ja saker som tidigare har varit gubben som fixat. Det finns absolut ingen som kan föreställa sig hur det är att leva mitt liv. Men o andra sidan finns det ingen som bryr sig om det heller. Så VARFÖR vill jag då ge upp? Jag vill att min livskamrat ska ha det bra. Jag tror även att han har det bästa möjliga.
Jag skulle även vilja kunna vara mera med mina alla barnbarn. Kunna bjuda på hembakade bullar till mellis när de kommer hem från skolan, hjälpa dem med läxor, läsa sagor, pyssla, spela spel, göra hemlagad glass, bygga pussel....helt enkelt njuta varje dag utan att behöva jobba! Tänk om turen skulle finnas att vinna en himla massa pengar så att vardagen gick runt. Tänk om det fanns pengar till att kunna köpa mig ett litet torp eller en kolonilott. Kunna plocka in pioner från sina egna odlingar.
Drömma går ju! Det är väl tur.
Idag blev jag glad när största dottern byggde ihop ett pepparkakshus. När jag var liten blev jag avis på mina kusiner Camilla och Cecilia som varje jul hade en mamma som fixade ett pepparkakshus, ordnade julgransplundringar och bakade mycket hembakt. Det sätter sina spår i mig. Därav blev jag glad att se det fina huset som tillverkades idag. Tradition.
Ta vara på livet och varandra. LEV NU. Kram Marie